Kulturloop – Historiska Bagaregården

Kulturloop är ett projekt som drivs av Tillsammans För Bagaregården för att öka intresset och skapa nyfikenhet för Bagaregårdens historia. Vi har satt samman en kulturpromenad där man, tillsammans med vänner och familj, kan upptäcka historiska byggnader, platser och några av de berättelser som finns gömda i stadsdelen. De historiska byggnader och sevärdheter som vi har kartlagt finns på kartan på denna sida.

Kartan fungerar på alla plattformar som stödjer Google maps.

Projektet är delfinansierat genom föreningsbidrag från Örgryte-Härlanda Stadsdelsförvaltning. Projektet är fortfarande under uppbyggnad och kommer att utökas med mer resurser över tid.

Är du lärare och vill använda dig av vårt material i din undervisning? Klicka här

21766826_904444449705097_2070084744972005541_n (1)

Albert Lilienberg

Om Bagaregården

Dagens stadsdel har vi till stor del Albert Lilienberg att tacka för. Han var stadsarkitekt i Göteborg från 1907–1927 och är antagligen den stadsarkitekt som har gjort störst avtryck i Göteborgs stadsbild. Bagaregårdens stadsplan är från 1911, det var särskilt viktigt att skapa en vacker inbjudande stadsbild där stor vikt lades vid utsmyckning och utformning av byggnader och gaturum. Bagaregården klarade sig lyckligtvis undan rivningshetsen under 1960 och 1970-talet, och står idag till stor del under bevarandeskydd.

 


1 – Idrottstrappan

Den smått monumentala Idrottstrappan är en vacker genväg från Gustavsgatan till Idrottsgatan. Trappräcket i järn är mycket äldre än trappen. Stämplar i järnet antyder att räcket tillverkades i början av 1800-talet. Tanken var att även Strömmensberg skulle byggas i samma stil som Bagaregården. Enbart trapporna byggdes enligt den ursprungliga planen.

2 – Engelska radhusen, uppförda år: 1917

Idag är det några av oss som är lyckliga nog att ha förmånen att njuta av en tjänstebil. I början av 1900-talet fanns inga tjänstebilar, dock fanns det tjänstebostäder. Radhusen och parhusen på Gustavsgatan och Kungälvsgatan byggdes år 1917 som tjänstebostäder åt tjänstemän som arbetade åt SKF.

Dessa fastigheter var bland de första i Göteborg med ”fjärrvärme” där de hade en gemensam koleldad panna och centralvärme. Detta var något som betraktades som högteknologi anno 1917. Sedan många år tillbaks är dessa fastigheter privata bostäder.

3 – Fd Elstation , uppförd år: 1913

När Bagaregården planerades var ambitionen att skapa en vacker och trevlig stadsdel. Tittar man noggrant på denna byggnad ser man från de stora fönstren att byggnaden ursprungligen inte var tänkt som bostad. Man skulle lätt kunna tro att det rör sig om en gammal skola med idrottshall, så är dock inte fallet. Huset byggdes 1913 och innehöll fram till mitten av 1990-talet en understation för elnätet. Huset påminner om en svunnen tid när stor möda lades även på funktionella byggnader!

4 – Förskola Uddevallagatan, uppförd år: 1915

Byggnaden uppfördes som ett så kallat änkehem. Detta var ett hem med lägenheter för ensamstående mammor med småbarn. I huset fanns en ”krubba” som kan ses som en sorts föregångare till dagens förskola. Tanken var att staden skulle hjälpa till med bostad och barnpassning så att mammorna kunde arbeta och försörja familjen.

5 – Lanshövdingehus – Waernsgatan 1920-1925

Landshövdingehus är typiska för Göteborg och känns enkelt igen på att de har en bottenvåning i sten eller tegel med två våningar ovanpå byggda i trä. På grund av risken för brand fick man bara bygga högst tvåvåningshus i trä. Eftersom det var dyrt att bygga flervåningshus i sten och oekonomiskt att bara bygga tvåvåningshus uppkom ett förslag att bygga ett hus med en nedervåning i sten och två övre våningar av trä. Planen godkändes av den dåvarande landshövdingen och så var namnet fött!

Husen byggdes traditionellt sett som arbetarbostäder. Förr fanns även landshövdingehus i Olskroken, dessa revs dock som på många andra ställen under 1960- och 1970-talet.

6 – Bagaregårdsskolan

En av tre skolor på promenaden, många av er kanske går på skolan eller har gått där en gång i tiden. Skolan är ett tydligt exempel på en byggnad i så kallad nationalromantisk stil. Interiören av skolan är välbevarad och skolan kan stoltsera med att vara kanske den enda skolan i stan som har öppen spis på lärarrummet.

7 – Landeriet Bagaregården uppförd under 1700-talet

Byggnaden som gett stadsdelen sitt namn. Ett landeri var en stor gård som från början hade jordbruk med åkrar och djur. När Göteborg växte flyttade åkrarna och djuren längre bort från den växande staden men några av de gamla husen blev kvar. Landeriet Bagaregården är ett exempel på detta. Det har funnits många landerier i Göteborg. Några av dessa har lånat ut sitt namn till de nya stadsdelarna som växte fram. Liseberg fick sitt namn från ett gammalt landeri som finns kvar idag och är numer restaurang.

8 – Härlanda Park, uppförd år: 1907

Ursprungligen Centralfängelset Härlanda som var i bruk så sent som 1997. En av de mer kända Härlandafångarna, författaren Lasse Strömstedt, har berättat om de dåliga hygieniska förhållandena när han satt inlåst på 1960-talet. När fängelset öppnades fanns det pottskåp i cellerna. Pottskåpen är anledningen till de många små ventilskorstenarna –  från varje skåp går en ventil upp genom taket. 

9 – Östra kyrkogården, uppförd år: 1860

Göteborgs tredje största kyrkogård. Den började byggas år 1860, då kyrkogården vid Stampen inte längre räckte till. Kyrkogården karaktäriseras av två större kullar, där den västra kullen med sina ståtliga gravmonument fått mest uppmärksamhet. Den kallades i folkmun för ”rikemanskullen” på grund av alla rika gamla göteborgssläkter som ligger begravda här. Den största graven tillhör Arthur Seaton (grossist) – graven kostade 1,5 milj. att färdigställa 1912 (65 milj. kr i dagens penningvärde).

De flesta av monumenten är resta över göteborgare som varit verksamma inom handel, industri samt sjöfart. Dessa människor har genom frikostiga donationer varit med och utformat staden Göteborg.

10 – Redbergsskolan, uppförd år: 1879

Skolan är den äldsta i stadsdelen. Till en början eldade man med kakelugnar i skolsalarna och använde fotogenlampor som belysning. Så småningom infördes gaslampor och när elljuset blev allmänt förekommande i Göteborg infördes det även i skolan. Det var ofta stora klasser i skolan med så många som över 50 elever per klass. Skolan hotades på 1970-talet av rivning, men räddades av Studieförbundet Vuxenskolan som till denna dag bedriver verksamhet i skolan.

Den gamla gymnastiksalen rymmer numera Redbergsteatern som lockar många Göteborgare med kulturaktiviteter och föreläsningar.

11 – Falken, uppförd år: 1932

Förr i tiden fanns här en polisstation, idag används lokalerna som studieförbund. Byggnaden är i funktionalistisk stil som på den tiden ansågs vara mycket modern och radikal.

12 – Ånässkolan

Den största av de tre skolorna på promenaden. Byggnaden bestod från början endast av torndelen och västra halvan av nuvarande byggnad. Tittar man noga så ser du skillnaden mellan byggnadens två halvor!

13 – Förskola Falkgatan uppförd år: 1913

I den gula trävillan på Falkgatan som idag är förskola var det fram till 1970-talet ett barnhem. Huset uppfördes för stiftelsen S:t Pauli barnhem och här togs föräldralösa barn hand om från hela Göteborg.

14 – Pellerins Margarinfabrik, uppförd år: 1894

Pellerins margarinfabrik var en fabriksanläggning som producerade margarin. Margarin blev populärt innan kylskåpet gjorde entré i det svenska hushållet. Fabriken startades 1894 och stängdes så sent som 1965. Pellerins blev snabbt den dominerande tillverkaren i landet, främst på grund av att fabrikschefen förstod betydelsen av reklam för produkterna.

15 – Ånäsfältet

På Ånäsfältets idrottsplan har många fotbollsmatcher avgjorts under årens lopp. Förr om vintrarna spolades det även upp is på planen för att kunna spela bandy. I Albert Lilienbergs Stadsplan för Bagaregården heter fältet Gustavsplatsen. Tanken var att anlägga park och spegeldamm, precis som på Älvsborgsplan i Kungsladugård. Kanske en lämplig plan att fullfölja i framtiden?